Uppdatering till Detalj- och Tidplan

Reflektion: Konstruktionen ser ut att kompliceras mer och mer – kan den verkligen byggas?

Det stämmer att konstruktionen närmar sig något mycket mer komplicerat än jag hoppats på från början, och denna skiss är långt ifrån fungerande. Det bör ta ytterligare lång tid att lösa alla resterande och uppkommande problem, men mitt främsta mål är som tidigare bestämt att få fram en fungerande skiss – att få det att fungera på papper. Förhoppningsvis kan jag sammansätta vissa komponenter och eventuellt göra modeller för att förklara andra komponenter. Dessutom kanske jag gör videoklipp där jag förklarar hur konstruktionen skall fungera när skissen är färdig.

Till följd av upptäckte motsträviga komplikationer (se Ny skiss problemlösning 1 och 2) utöver förväntan har projektplanen utsatts för vissa mer eller mindre drastiska åtgärder. Möjligheterna till att faktiskt skapa ett exemplar av snorkeln tycks inte lovande. Istället går mer tid kommer gå åt arbete med skissen.

Därmed bortgår vissa punkter i planen medan andra väntas ta mer tid än tidigare.

Jag valde att hädanefter gul-markera allt som kvarstår oförändrat från senaste versionen, för att skilja på vad som är ändrat och inte i planen.

Detaljplanen blev förövrigt mer detaljerad på de punkter som inte tidigare kunnat bestämmas. Tidplanen speglar de förändringar Detaljplanen genomgått samt specificerar nu veckodagar under den närmsta projektperioden.

Hämta den nya Detaljplanen här!

Hämta den nya Tidplanen här!

Tillåt mig utreda vissa begrepp.

Jag inser att de begrepp jag använder inte är självklara och tänkte därför förklara vad jag menar med dem:

Med ”kolv-axel” menar jag den stav eller krökta stång som sammanbinder 1 eller flera kolvar. I detta fall 2 kolvar. kolvarna har samma radie som de krökta rörens genomskärningsradie.

Med ”rörets genomskärngs radie” menar jag radien inuti röret.

Den radie röret kröker kring kallar jag krökningsradien vilken självfallet är lika stor för kolvaxeln.

Med ”trådens fästpunkt” (inte trädens festpunkt som på bilden) menar jag mittpunkten på kolvaxeln – där tråden är fast monterad (så att den spänns när kolvsystemet rör sig mot mitten.

Med kolvsystemet menar jag kolvaxeln och alla kolvar den binder samman.

 

Fysiklaborationer – Vilket effekt kan lungorna utveckla?

Trots att jag ämnar att nå mekanisk lösning sådan att djupet inte ökar de krävda krafterna kommer friktionskrafter att finnas bland annat i den uppsättning ventiler och kolvar som rör sig. Därför valde jag att ta reda på hur starka lungorna(egentligen diafragman) är – kanske är det för krävande att blåsa och suga systemet runt?

Jag utförde en laboration i två steg för att få en ungefärlig uppfattning om lungornas möjlighet att utföra arbete.

Steg 1: Vilket tryck klarar lungorna av att prestera?

Videoklipp:

Lungors tryckkapabilitet

Resultat: ca 500-3600 Pascal (N/(m^2)) övertryck

Steg 2: hur fort andas man?

Videoklipp:

Andnings luftkapacitet

Resultat: ca 2,4*10^-4 kubikmeter per sekund

Hur stor är lungornas effekt?

bekväm prestation: 500*2,4*10^-4=0,12W

maximal prestation: 3600*2,4*10^-4=0,86W

för att få perspektiv på siffrorna jämför jag med den effekt jag (~60kg) utvecklar när jag går upför en trappa med hastigheten ½m/s:

P=m*g*s/t=60*10*1/2=300W.

Det viar sig alltså att andra muskler såsom benmuskler är mångfaldigt mer lämpade att motverka de friktionskrafter som uppstår och jag bör finna en lösning där en pump av något slag driver konstruktionens processer.

2.6.1 samt 2.6.2 Arbeta fram en ny skiss med lösning på problem 1 och 2

Jag resonerade fram och tillbaka, prövade olika metoder och påbörjade en ny skiss som lyckades lösa problem 1 och 2.

Läs hur det gick till och vilka nya problem som tillkännagjordes.

Jag bifogar som worddokument för att enkelt kunna behålla bilder och specialtecken.

Hämta dokumentet här! (dokumentet innehåller bilder så hämtningen kan ta ett litet tag)