Projektplan ”Djuphavssnorkeln”

Obs! Detta inlägg är den aktuella projektplanen men har baserats på ett tidigare inlägg. Detta inlägg är alltså inte exakt lika trots att du kanske känner igen delar. Detta inlägg finns även att ladda ned som Word-dokument här. I Word dokumentet har ingen information (fetstil, kursiv, sidindrag etc) gått förlorad. Gantt Schemat går även att hämta som Excel-tabell eller se som bildfil

Djuphavssnorkeln
Namn: Joakim Lindholm (N3B)
Program: N
Ämne: Produktutveckling/Innovation
Kort presentation av projektet: Uppdraget är att skapa en lösning för dykning utan komprimerad luft men under en längre tid än vid fridykning, då man håller andan. Min idé är en djuphavssnorkel.
Bakgrund
I dagsläget finns det några alternativ för dykning, kanske fler än man kan tänka sig. Givetvis kan man använda snorkel. Detta är den enklaste metoden, och den mest ekonomisk fördelaktiga. Produkten och metoden tillåter simmaren att flyta på ytan och titta nedåt. Dessutom kan simmaren ta ett djupt andetag och försöka dyka ned och ta en titt då och då på något sevärt. Detta är dock utmanande då en snorklare ofta har våtdräkt eller flytväst för flythjälp och saknar viktbälte. Olycksrisken är samma om inte mindre än den vid vanlig simning.
Ett anat tillgängligt alternativ är fridykning. Fridykare lär sig att hålla andan länge medan de simmar runt på relativt djupt vatten, ofta mellan 5 och 10 meter. Fridykare dyker ofta för att samla skaldjur eller fånga fisk (sk. ’spearfishing’). Fridykare har viktbälte till hjälp för att ta sig ner till djupt vatten, vilket ökar olycksrisken (trots att viktbälten är menade att lätt kunna släppas). Fridykning kräver en mindre mängd utrustning och ingen dyklicens men kräver däremot relativt mycket träning för att man skall kunna trivas med att hålla andan. Fridykning passar inte alla då inte alla kan trivas med att hålla andan.
Scuba-diving, eller dykning med tuber, erbjuder dykning på djup upp till 30 meter för dykare med grundlicens. Scuba utrustningen är mycket dyrare än fridykning och snorkelutrustning men erbjuder en dykaren nöjet att se vad som händer på djupet. Licens krävs och dykning sker på egen risk. Dykaren bör aldrig dyka ensam lär man sig under träningen. Mellan varje dyk måste dykaren fylla sina tuber på en professionell serviceplats.
Jag vill utveckla ett nytt alternativ för dedikerade dykare som inte har tillgång till full scuba utrustning eller serviceplats för påfyllning av komprimerad luft. Det har alltid varit en av mina drömmar att kunna dyka utan komprimerad luft eller tuber på ryggen. Jag tänker mig en specialkonstruerad förlängd snorkel. Jag föreställer mig att arbeta på ett djup kring 3 meter men jag menar inte på något sätt att sätta gränser för konceptet utan att arbeta på en säker och mer rimlig nivå. Jag hoppas på att det skall framgå att samma koncept skulle kunna användas för att utveckla en produkt för större djup.
Jag har alltid motiverats av produktutvecklings- och innovationsprojekt men har aldrig riktigt fått chansen att förverkliga mina drömmar. Ett projekt inom kategorin innovation/produktutveckling var därför en självklarhet för mig.

Syfte/mål/problemformulering
Syfte:
Detta blir en unik produkt på marknaden. Fridykare som vill kunna dyka fritt under längre perioder såväl som scuba dykare som vill kunna dyka billigare och under utan besväret att fylla på tuberna på en serviceplats. Förhoppningvis blir det i längden ett billigare och enklare alternativ en scuba dykning som inte berövar dykaren sin rörlighet i vattnet. Projektet syftar även att träna mig i projektledning, initiativ, skissning samt kreativitet.
Mål:
Huvudmålet är att komma fram till en lösning som behåller de fördelar över annan dykning som motiverat mig till projektidén. Jag vill förverkliga ett koncept som länga har varit blott en vision. Jag hoppas att nå en skiss som uppfyller veteraners förväntningar om användbarhet samt rörlighet och bekvämlighet medan säkerhet förblir högt prioriterad. Intervjuer krävs innan jag kan vidare specificera vad jag är ute efter, vad produkten mer exakt är ämnad att uppfylla samt för att kunna kartlägga alla krav och problem. Jag vill ta reda på bäst anpassade material och utformning utifrån tidigare nämnda aspekter (säkerhet, rörlighet …) m.fl. . Som slutprodukt hoppas jag inte bara på att framställa en skiss utan har även förhoppningar om att kunna tillverka mitt eget exemplar av produkten. Jag väntar mig dock att detta kan bemöta anade och oanade svårigheter.
Eventuella delmål med projektet är, förutom att lära sig projektledning och ansvar, att även utveckla mina färdigheter och kunskaper om skissande och eventuellt även datoranimering av skisser.
Problem:
En vanlig snorkel får inte förlängas av tre grundorsaker:
–    Blir snorkeln för lång så andas man in samma luft som man andas ut.
Lösning: Den nya produkten skall använda 2 parallella rör, ett för utandning genom munnen och ett för inandning genom näsan.
–    Vattentrycket ökar alvarligt när man dyker och det krävs att inandad luft håller samma tryck som vattentrycket för att man inte skall krossa lungorna.
Lösning: Den nya produkten låter frisk luft förvaras i en tryckpåverkad kammare (t.ex. plastpåse) före inandning, för att komprimeras till rätt tryck av vattnet före inandning.
–    Ju längre snorkeln blir desto trögare blir det att suga.
Lösning: Den nya produkten utnyttjar lägesenergin hos utandad luft för att såväl pressa ned frisk luft till inandningskammaren, samt att överföra trycket från utandad till inandad luft. Jag hoppas på att kunna konstruera dessa överföringar mekaniskt, utan krav på hjälpmotorer eller trög ut-/inandning.
Jag har skapat en första skiss att utgå ifrån och som stöd att beskriva mina ursprungliga tankegångar. Skissen saknar fortfarande lösningar till många problem:
–    Skissen fungerar bara för en inandning och en utandning. Därefter krävs att proceduren släpper in ny färsk luft samt ”börjar om” genom att växla rören eller liknande. Skissen har ingen mekanisk lösning på detta och kommer kräva utveckling, men den ursprungliga skissen ämnar bara på att visa på fysiska möjligheter och är snarast en utgångspunkt för påföljande skisser.
–    Skissen är bara anpassade för användning på ett specifikt djup och klarar inte av själva sjunkningarna eller stigningarna. Dykaren har ingen rörelsefrihet i djupled med den ursprungliga skissen och tvingas innan påbörjad användning pumpa in rätt tryck i snorkeln, för de delar som kräver högt tryck.
–    I skisserna försummar jag friktion, och utgår tills vidare på att in och utandningsprocesserna inte blir alltför påfrestande. Jag måste försöka minimera friktionen och resulterande tryckkraftsmarginaler men kan inte vara säker på resultatet förrän de separata delarna kan genomgå tester.
–    Det blir svårt för dykaren att reglera flytbarhet under vattnet då den reglerbara västen hos vanliga scuba dykare blir svår att tillämpa (,då den är beroende av dykartypen).
–    Svårigheter jag räknar med är att sammanfoga separata delar och hålla dem vattentäta och trycktäta. Det kan komma att krävas kolvar och ventiler som är svåra att manuellt anpassa till olika rörstorlekar etc. Dessa problem kan formuleras mer specifikt när en slutlig skiss är fastställd.
–    Jag kan räkna med att fler problem än de jag hittills åskådliggjort blir funna på vägen: av mig själv, andra personer samt under tester.
–    Sannolikheterna för möjligheten för slutförande är till stora delar baserat på antaganden och oväntade omöjligheter kan dyka upp under projektets gång eftersom, enligt min kännedom, ingen utfört detta tidigare. I det fallet måste jag kunna ändra på projektplanen till en där ett konkret exemplar inte nödvändigtvis kvarstår som slutprodukt. Resultatet av projektet blir i så fall en rapport med redovisning av vad som kunde lösas och vad som (hittills) inte har lösts.

Genomförande/metod
1. Utveckla Bloggen (totalt 1 timme)
Allt mitt arbete kommer att kunna följas på min wordpress-blogg. Jag ämnar att utveckla bloggen till att inte bara vara ett verktyg för mentor och bloggföljare att följa processen utan hoppas även att bloggen skall kunna fungera som ett verktyg för mig att organisera mitt arbete, att  ha struktur över allt som är aktuellt och att samtidigt arkivera all gången process.
Den ursprungliga bloggen har bara en flik: ”Hem”.
Under ”Hem” hamnar alla inlägg, dvs all process, allt som händer. De hamnar i den kronologiska ordning inläggen skapats och ämnar att all process lätt skall kunna följas på en enda flik utan att läsaren riskerar att missa något. Därför tänker jag spara hemfliken och låta en kopia av varje inlägg hamna här.
Övriga flikar ämnar att man lätt skall kunna söka viss information specifikt, fastställda beslut och sammanfattningar kan kategoriseras och sorteras in under olika flikar. Bland annat kommer ”Projektidébanken” få en egen flik, där alla  mina projektidéer kan samlas. ”Skissbanken” kommer skapas för att samla alla skisser som skapats, för att man enkelt skall kunna skissernas utveckling. ”Tester” kommer eventuellt få sin egen flik och ”Verkstaden” sin egen. I helhet ämnar jag att kunna få mer struktur trots att jag ibland kommer att arbeta på olika fronter samtidigt, dvs. utan att framstå som tankspridd. ”Projektgången”, med planen samt dess uppdateringar genomförande och ändringar, får också en flik.
2. Utveckla skissen (totalt 27 timmar)
Den ursprungliga skissen är bara ämnad som utgångspunkt och att ge mina tankar ett sorts ansikte, att kunna mer konkret mina ungefärliga tankegångar. Den ämnar också att tydliggöra de utmaningar projektet står inför. Skissen är alltså under mitt medvetande inte fulländad.
2.1 Definition – behov, syfte, krav och mål (3 timmar)
Jag definierar produktens tänkta utformning utifrån aspekterna behov, syfte, krav resulterande mål.
2.2 Sök feedback (10 timmar)
Jag utför några grundläggande diskussioner eller intervjuer med den ursprungliga skissen som bas. Tillsammans med ett mindre antal personer sätter jag mig in i konceptet och tänker igenom det. Här samlar jag på mig värdefulla idéer och noterar utpekade brister. Jag ämnar i denna fas inte att vara särskilt kritisk mot några idéer utan att ta åt mig så många som möjligt.
2.3 Analysera feedback (3 timmar)
Efter diskussionen tänker jag ensam igenom de brister och nya idéer som pekats ut. Jag funderar över vilka jag anser vara relevanta och vågar ytterligare kritisera de förslag jag fått. Alla intressanta tankar som väckts kommer vara med och utforma en utvecklad skiss.
2.4 Kartlägg problem, lösningar och idéer (3 timmar)
Jag slår samman alla de problem lösningar och idéer jag själv ursprungligen haft med som vunnits från diskussioner. Jag samlar dessutom relevanta fysiska formler och lagar som beskriver möjligheter och omöjligheter.
2.5 Observera tillgängliga produkter (7 timmar)
Jag har mycket att lära från tillgängliga produkter och förväntar mig samla intresse för närmare observation av sådana.
2.6 Arbeta fram en skiss (5 timmar)
Jag bör känna mig på det klara med all den information som behövs till att arbeta fram en ny skiss. Jag ’knepar och knåpar’ med denna problemlösning, tillverkar ett högt antal skisser tills jag kommer fram till något jag är nöjd med och litar på, något jag skamlöst vågar presentera för experter för ytterligare feedback. Jag vill ha en välarbetat skiss så att jag kan förklara och svara på frågor med säkerhet.
3. Samla info (totalt 10 timmar)
I denna fas vill jag sätta min mer detaljerade och förhoppningsvis mer fungerande skiss på prov genom att suga mer information ur experter samt utföra mina egna tester.
3.1 Rådfråga experter om möjligheter (5 timmar)
Jag förväntar mig ha tillräcklig koll på mitt ämne vid det här laget för att kunna ta till vara på information från olika experter. Jag tar kontakt med experter som väljs utifrån olika aspekter men  självklart begränsas av tillgänglighet. Jag hoppas kunna fråga bl.a. dykare om förväntad användbarhet, eventuellt kolvtillverkare om material eller speciell utformning och snorkeltillverkare om ventiler etc.
3.2 Utför tester av separata delar (5 timmar)
Vissa frågor jag tidigare ställt mig själv har jag troligen ännu inte fått svar på, såsom hur tjock en snorkel eller ett rör kan vara för att man skall kunna andas genom denna utan besvär. Jag använder mig själv eller vänner som testpersoner.
4. Förbättring samt precisering (totalt 11 timmar)
Innan den slutliga skissen fastställs tänker jag tillsammans med omvärlden utvärdera produkten för att säkerställa att målen uppfyllts. Dessutom vill jag vidare finjustera och detaljbestämma de punkter som tidigare utelämnats.
4.1 Utvärdera skiss (3 timmar)
Jag reflekterar över min tänkta slutprodukt utifrån återkoppling till de ursprungliga aspekterna som min tänkta produkts utveckling var menad att baseras på. Har min problemlösning resulterat i utveckling i rätt riktning? Jag väljer troligen att utföra vissa förändringar eller justeringar efter återkopplingen.
4.2 Bestämning av material samt sammansättning (5 timmar)
Jag kartlägger möjliga material, fördelar, nackdelar samt avgör material som komponenterna skall utgöras av och undersöker var jag kan få tag på materialet. Detta lägger jag till i skissens beskrivning för att den skall efterlikna en konstruktionsplan. Jag preciserar även hur sammansättningen skall gå till.
4.3 Verifiering av omvärlden (3 timmar)
Jag återvänder till de som ursprungligen intervjuats med den slutliga skissen för att säkerställa att deras förhoppningar uppfylls i den nya skissen och att inga nya obemärkta problem uppstått. Eventuellt intervjuar jag också vissa ytterligare personer.

5. Fastställ resultat (totalt 3 timmar)
När jag känner mig säker kan resultatet fastställas. En detaljerad produktbeskrivning renskrivs och publiceras.
6. Konstruera produkt (totalt 45 timmar)
Då hela detaljplanen är färdig är det dags att påbörja verkstaden. För att undvika misslyckande väljer jag att försöka dela in konstruktionen i separata delsammansättningar som sätts på prov innan hela konstruktionen sammansätts
6.1 Sammansätt separata delar (20 timmar)
Jag börjar sammansätta separata delar. Detta steg inkludera införskaffning av det material som krävs.
6.2 Sätt separata delar på prov (10 timmar)
Jag testar bland annat tryckkammare för vatten-/tryckläckage och munstycken  för bekvämlighet och vattentäthet.
6.3 Sammansätt konstruktion (10 timmar)
Jag sammansätter delarna till en konstruktion.
6.4 Verifiera produktens prestation (5 timmar)
Jag sätter produkten på prov på ett flertal vis: ovan vatten, i vatten samt på djupt vatten.
7. Projektrapport (totalt 10 timmar)
En slutlig projektrapport sammansätts med resultat samt hela processen (bloggen) som grund enligt kursens krav på format.

Tidplan (Gantt Schema):


Presentation
Jag väljer ut guldkorn ur loggen för uppvisning. Loggmaterial såsom bilder, skisser, tabeller från tester samt videoklipp från experiment sammansätts till en presentation. Den slutliga produkten visas upp och beskrivs. Processen beskrivs utifrån loggmaterialet som valts ut. Presentationen innehåller även väsentliga reflektioner jag gör efter samt under projektets gång.

.

Annonser

3 thoughts on “Projektplan ”Djuphavssnorkeln”

  1. Hej Joakim
    Nu har jag tagit del av ditt arbete. Ok det ser bra ut men tidsplanen måste du förbättra. Det räcker inte att du anger hur många timmar varje del ska ta.du måste precisera när varje del ska utföras. Plocka fram en almanacka och gör en tidsplan ev veckovis. Det ska klart och tydligt framgå när varje del ska genomföras och vara klar.
    Lycka till
    Marianne
    Marianne

    • Hej Tore!
      Vad roligt att du tagit del av mitt gymnasie-100poängs-projektarbete ”Djuphavssnorkeln”! Feedback är alltid välkommet! Jag skulle gärna höra mer om orsaken till att Du anser konceptet livsfarligt, samt övriga tankar om du läst om produkten eller dess utvecklande.

      Då djuphavssnorkeln visat sig ett mycket komplicerat projekt skapar jag endast en ritning för djuphavssnorkeln, jag inser att jag själv aldrig skulle lyckas tillverka denna produkt.

      Potensiellt livsfarlig? – Ja, du har helt rätt dykning med djuphavssnorkeln kommer, likt dykning med tuber och fridykning, vara potensiellt livsfarligt. Därför krävs vanlig dyklicens, samt en god förståelse om produkten, korrekt användning samt riskerna. Dessutom bör en djuphavssnorklare liksom dykare

      Under utvecklandet av Djuphavssnorkeln har jag lärt mig om de risker dykning involverar, och vågar därför häva att djuphavssnorkling är mindra riskfyllt än dykning med tuber.

      Risker:

      ett överflöd av kväve i cellerna växer när dykaren är på uppgång kan bilda bubblor och skada celler. Detta förekommer i vanlig dykning, men oftast från mer än 20 meters djup. Lösningen är att dykaren måste stiga med en viss maximihastighet. Detta är säkrare med djuphavssnorkeln eftersom den alltid hållet neutral flytbarhet och inte kan stiga för fort med hjälp av BC-väst utan bara använder fenor.

      Luft i lungorna som expanderar när dykaren stiger. Dykaren får alltså inte hålla andan. Alla dykare lär sig denna regel nummer 1 under dykarkursen. Denna risk kvarstår alltså i samma grad som vid SCUBA dykning.

      Blackouts. Förekommer mest i Fridykning. I denna produkt håller man inte andan, därför förekommer det inte så mycket. I detta fall, eller det att produkten går sönder, kan dykaren släppa viktbältet och låta våtdrykten flyta dykaren till ytan, där en livboj(en del av produkten) väntar. Dykning bör alltid ske i par, även erfarna dykare eller djuphavssnorklare bör alldrig göra detta ensamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s